Foto: Jan Rönnlund

 

 

Född: 1982
 
Grad: Yondan, 4:e Dan JKA
 
Började Karate: 1994

 
Varför? Började träna för att min mamma såg en annons i tidningen.
 
Tränar
för att:
Sedan kände jag mer att detta var något som jag ville lära mig. Visst var det väl kul när jag märkte att det gick bra för mig, jag utvecklades och man tyckte att jag var duktig. Men det var inte först och främst att det var kul som höll mig kvar utan som sagt något som jag ville lära mig.
 
Träningen får mig att må bra kroppsligt och mentalt, samtidigt som jag för en stund slipper bry mig om vardagsbekymmer. Detta eftersom jag under träningen försöker ha full koncentration på att blockera en tung spark eller utföra en kata så korrekt som jag kan.
 
Någonstans då och då går jag även utanför mig själv och har fått möjligheten att få instruera andra. Genom hålla en träning för en grupp eller på en rak fråga kunna hjälpa någon annan i dennes utveckling får jag en glädje som åtminstone är lika stor som att själv lyckas. Det är väldigt roligt att utvecklas och känna att det går framåt, att lyckas få någon annan att känna samma sak är oerhört tillfredsställande.
 
Jag har höga krav på mig själv. Inför varje träning är jag lite spänd för att kanske bli skadad, men en större spänning finns att inte lyckas prestera upp till de krav och förväntningar jag och andra har på mig. Detta tvingar mig att lära mig att försöka tänka positivt och kreativt samt pressa mig ännu mer, för jag vill ju inte att andra ska tycka att jag inte är värd den grad som jag har lyckats komma upp till. Detta är en av mina största drivkrafter